Svinstaskär

Dansen den går uppå Svinsta skär, hör klackarna mot hällen.

Gossen han svänger med flickan kär i stilla sommarnatt.

Blommorna dofta från hagen där och många andra ställen

och mitt i taltrastens kvällskonsert hörs många muntra skratt.

Refr:

Ljuvlig är sommarnatten, blänkande vikens vatten.

Och mellan bergen och tallarna, höres musiken och trallarna.

Flickan har blommor i håren, månen strör silver i snåren.

Aldrig förglömmer jag stunderna där uppå Svinnsta skär.

Gossen tar flickan uti sin hand och vandrar nedåt stranden,

lossar sin jolle och ror från land, bland klippor och bland skär.

Drömmande ser han mot vågens rand, som rullar in mot sanden,

kysser sin flicka så ömt ibland, och viskar "Hjärtans kär".

Refräng

Solen går upp bakom Konungssund, och stänker guld i vågen.

Fåglarna kvittra i varje lund, sin stilla morgonbön.

Gäddorna slå invid skär och grund, så lekfulla i hågen.

Men sista valsen i morgonstund, man hör från Svinsta skär:

Refräng